vi har ett projekt på skolan där temat är "konstfoto". jag älskar konstfoto, det är liksom det jag vill hålla på med i framtiden. jag vill blanda det jag kallar konstfoto med det jag ser som modefoto, alltså jag vill helt enkelt fota precis så som jag själv tycker är rätt. det måste alltid kännas rätt inom mig.

jag har tröttnat på färger. jag har tröttnat på fotografering. jag har tröttnat på massproduktion av bilder, på folk som fotar sig själv i spegeln och på blommor uppifrån med alldeles för stor bländare och sedan kallar sig fotograf. bara för att du äger en systemkamera så är du inte fotograf. när jag köpte min första systemkamera blev andra människor imponerad och förstod på en gång att jag var intresserad och ville bli fotograf. nu går alla bloggare runt med feta kameror som de ändå använder autoinställningar på och det gör ont i mig för nu är det inget speciellt med att kunna fota längre. nu "kan alla fota".

min pojkvän tröttnade nog för längesedan. och nu har jag gjort detsamma, jag använder sällan min kamera längre. den ligger och dammar om jag inte tar med den på fikaäventyr så jag kan få bilder till bloggen. stackars liten. den missbrukas.

jag har insett att den riktiga charmen fortfarande ligger i analogt foto, det som liksom är grunden till att vi håller i våra dyra feta systemkameror idag. jag har insett att framkallning är roligare är photoshop och känslan när man ser den svartvita bilden dyka upp på pappret är så otroligt vacker att jag får ont i magen. vetskapen om att man bara har tjugofyra bilder att fota innan man måste köpa en ny rulle gör att man gör rätt på en gång, istället för att ta trehundra bilder varav hälften ser likadana ut.

insåg just att jag kom in på fel spår, det var inte det här jag tänkte blogga om. : )

det jag tänkte säga var att lykke li är den enda människan som kan få mig inspirerad till konstofotot. med hjälp av hennes röst och texter så har jag kommit på så galna fina abstrakta idéer. ni kanske får se till helgen, för imorgon ska jag provfota fina hanna!

nu ska jag lägga mig och mysa med kattungarna, de har äntligen lugnat ner sig lite från eftermiddagsbuset. pust!