Jag hatar när man sitter här i sitt blomsterklädda rum med kläder fulla golvet och att ens sjuttiotalssäng är så obäddad att man knappt ser att det är en säng längre. Man blir oinspirerad, får huvudvärk av den kvava luften och orkar inte riktigt släppa datorskärmen med blicken för då skulle ögonen sömna och tankarna fly till bättre, finare platser med varmare vindar och större solar som aldrig gömde sig bakom tunga gråtande moln.
Jag tror jag längtar tillbaka till yran för mycket. men det är bara ett år kvar till nästa gång, nu när jag tänker efter så går tiden så knasigt fort och nästa sommar jag har tagit studenten och har nästan fyllt nitton år.
Jag vet att jag tänkte berätta om yran i det här inlägget, men jag hittar inga ord så jag hoppas ni förstår min känsla. ni har väl alla varit med om det själv, så det kanske inte behövs.
Nu, två filmer och några underbara skivor musik senare efter att jag började skriva det här inlägget, ska jag tvätta ansiktet med väldoftande ansiktstvål och sedan somna bredvid min trötta fina älskade L. Imorgon ska jag jobba med söta gamlingar, och sedan blåser jag iväg till Sundsvall för att bland annat lämna tillbaka skolkameran och dessutom ska jag träffa välkända och okända människor någonstan som jag inte riktigt vet vart än. Puss och sov gott fina raringar!
imorgon när jag har mer tid och inte ska sova och så vidare så tänker jag förklara hur jävla underbara dessa två dagar har varit. ni kan aldrig förstå! men ja.. som sagt, nu ska jag sova hihi. puss
Med regntrasslig lugg och smutsiga converse som får fötterna att gå sönder har jag nu dansat mig döende till så himla mycket bra ikväll. Krunegård, the Hives, Magnus Ekelund & stålet och förstås Rebecca & Fiona. Är trött och blöt intill skinnet nu så nu ska jag faktiskt lägga mig och sova bredvid min favoritmänniska. (eftersom det regnade hela tiden så fotade jag bara några få bilder ikväll, och dessa tre här ovan från R&F tyckte jag blev lite fräcka)
Dagens (billiga och mindre billiga) fynd: Bowie (Ashes to Ashes & Alabama Song) i vinylformat (äntligen!!) för åttio kronor, och två älsklingsskivor för trettio styck. Om ni undrar så var vi på skivmarknad.. :) Sedan så köpte jag en fin liten mössa för nittionio kronor på carlings, som jag trivs dunderbra i. den kommer bli fint till rött hår också, jag funderar nämligen på att färga det i framtiden.
men nu ska vi strax åka ner till stan, vi hörs imorgon eller så! jag ska dansa som sjutton till krunegård i regnet ikväll, puss.
nu har vi landat på vandrarhemmet (det ligger långt bort men är hur mysigt som helst) och nu vi ska strax dra iväg! första bandet vi ska se blir Eldkvarn - Plura är min favoritgubbe <3
Bjussar på en fin bild på mig och L. ni får ha det så fint i kväll allihopa! puss
(obs detta inlägg är tidsinställt, för just nu är jag nog ute på stan och mår jävligt bra)
Nu är det äntligen dags för yran 2012!! har längtat ett helt år på det här, och förhoppningsvis ösregnar det inte hela tiden.. För att peppa lite extra mycket tänkte jag ta och visa lite bilder från förra årets yra:
Fotade dessa fina damer idag! (det var Ulrica som klippte mitt hår!) Blev otroligt nöjd med alla bilderna, men jag valde bara ut mina tre favoriter till bloggen :)
nu ska jag sova, imorgon är det (äntligen!!) yran och ser fram emot det så himla mycket. <3 puss
tänkte vara lite sådär tuff och uppdatera om mitt tillstånd just nu: mysig bok, cashew- och wasabinötter och sval härlig jämtlandsluft från ett öppet fönster. Har alldeles nyss kommit tillbaka till krokom efter en liten tripp till Östersund, där jag köpte.. ingenting förstås. för jag har inga pengar! jag lyckades ju spärra mitt kontokort, duktig som jag är.. hehe. snart blir det middag och sedan ska vi dra iväg och fotar hos hästarna, det blir mys. vi hörs! puss
Igår fick jag en ny frisyr! Det var duktiga Ulrica som klippte, och jag blev så himla nöjd.
Det känns bra att äntligen få bort "hockeyfrillan" som jag gått runt med i en halv evighet, och jag trivs ju så bra i lugg! äntligen börjar jag återgå till mig själv, med blond page och röda läppar som för några år sedan.
Innan jag och min dator dör så vill jag bara tipsa om en helt underbar bok: matrevolutionen.
Den handlar om LCHF och varför det är bra/varför kolhydrater är så farligt för kroppen. Den är väldigt inspirerande och varje gång jag känner att jag hamnat i en "mat-svacka" så brukar jag ta upp den boken och läsa några sidor så att jag hamnar på rätt spår igen.
Du behöver inte alls äta enligt LCHF för att läsa den här boken, den är så nyttig att läsa ändå eftersom den drar upp mycket om varför fetman ökat så drastiskt i USA och en hel del studier om vad som är rätt och fel. Alla ska få ha en egen åsikt om den här "dieten" (för mig är det ingen diet, det är liksom en livsstil) men för mig är den helt rätt. jag kan inte tänka mig att äta "vanlig svensk husmanskost" igen, jag får så himla ont i magen om jag äter pasta eller bröd nu för tiden. För det är ju inte bra egentligen, jag har insett det nu. Godnatt sötnosar!
Godmorgon skönheter! Nu ska jag och lilla saga strax sätta oss på bussen mot Östersund för att besöka gamla vänner i Krokom! Därför kanske det inte blir så mycket skrivet här på ett par dagar, vi får se! Isåfall, ha det världsbäst så länge!
Ps! Dessutom är det ju yran på fredag/lördag så då lär jag nog vara lika frånvarande. Ds!
Jag såg en helt fantastisk film inatt, Labyrinth hette den och är från -86. ni som gillar gamla filmer och inte har sett denna, se den! den är som sagt helt fantastisk. det är nämligen samma skapare till den här filmen som det är till Mupparna, så den är fylld med troll och monster av alla slag. Dessutom är David Bowie, min stora stjärna i livet, med som ena huvudkaratären. Han spelar den onda kungen av alla troll och han gör den rollen så himla bra. All musik (ja, det är lite av en musikal) är dessutom skriven av Bowie och det bara skriker åttiotal av allting.
Den handlar om Sarah som alltid sitter barnvakt till sin styvbror Toby. Hon känner sig orättvist behandlad hemma så hon önskar till sist att trollen kunde ta honom, och till hennes stora förskräckelse gör dom det också! Så börjar ett farligt, magiskt äventyr genom trollkungens långa labyrint för att hon ska kunna rädda sin styvbror.
Det är glaskulor, onda och goda monster och en upp och nervänd värld som påminner lite om alice in wonderland och the never ending story. det är helt enkelt en mysfilm i allra högsta grad!
Den finns få personer jag litar så fullständigt på som Ludvig. Jag har svårt för att släppa in människor i mitt liv, inte för att jag vill vara ensam utan bara för att jag inte tror på att människor jag inte känner kan vara snälla. Förut brukade jag tänka att alla människor var snäll på insidan, att man inte skulle döma andra efter vilket rykte de hade. Jag har fått ångra så himla mycket på grund av det, och det har gjort mig både illa och sårad många gånger.
Men iallafall - Ludvig kom in i mitt liv snabbt som blixten för lite mer än två år sedan, då vi brukade hamna på samma grillkvällar och umgicks med samma människor. Mitt liv var lite knäppt då för det hade precis tagit slut med min dåvarande pojkvän och ens hariga tonårshjärta slog hårt för att få fly bort från allt. Då fanns han där, han av alla människor som jag kände, och var så himla bra. Han förstod liksom hela grejen med att vara förstörd inombords och ju längre tiden gick, ju mer insåg jag att han var som jag.
Det var sommaren tvåtusentio och det var definitivt varmare då än vad det är nu. Min fina vän Ayla var på besök och dessutom var han där. Vi satt uppe hela natten, jag minns att klockan var fyra och att Ayla hade somnat när jag följde honom ner för trappen. Jag minns hans förstörda blick och att han sa att han inte var så bra på sånt här, innan jag kramade honom och han gick ut genom den gnekande köksdörren. Solen höll på att gå upp och den svala sommarnatten höll på att bli morgon, och inom mig skrek jag att han borde stanna några minuter till för jag var inte riktigt redo att låta honom gå. inte än.
Dagen efter kysste han mig på badplatsen och efter det har det liksom bara blivit så himla mycket bättre allting. Jag kan inte riktigt vara utan honom, inte en enda sekund. Även om jag ibland blir trött och tänker att gudars, varför förstår han inte, så bränner det så himla hårt i mitt hjärta varje gång jag ser honom och jag vet att han skulle göra precis allt för mig.
Nu ska vi snart flytta in i vår första riktiga "egna" lägenhet, med eget sovrum och himla nära till stan. Allt känns så galet overkligt och fint att jag blir helt snurrig i huvudet och matt i knäna.
hittade den här underbara bilden på min mammas dator som jag fotade på ludvig och min lillebror melker när han bara var någa månader gammal. hur sött är det inte? Känner att jag börjat komma igång med bloggen nu, heja heja!
Den är bedårande lilla vovven fotade jag för några dagar sedan, med skolkameran (canon eos 5d mkII förstås). tyckte den var så himla rolig, och Tarzan är så sjukligt söt.
Och ifall ni vill bli följd tillbaks så är det bara att kommentera det här inlägget och berätta att du börjat följa mig, och din adress till din blogg förstås - så att jag kan hitta till dig och följa dig! som värsta stalkern, haha. <3
Det är ett sånt där konstigt väder idag. Jag fryser, har gåshud på axlar och bröstkorg medan jag sakta äter upp min tallrik med turkisk yoghurt och riven kokos. Tomatjuicen smakar beskt jämfört med kokosen och mitt ansikte drar ihop sig lite. Hur viktig kan man känna sig när man sitter och äter frukost samtidigt som man skriver på datorn?
Kunde inte sova inatt, det gick många timmar efter att jag slagit ihop den där underbara romanen om björnar och hatkärlek som jag lyckades somna ordentligt utan att vakna av varje ljud i husväggarna. Ironiskt egentligen eftersom jag skrev senast igår natt att jag börjat sova bättre om nätterna.
Jag antar att den här dagen mest kommer bestå av gåshud och kalla vindar trots att solen skiner och det borde vara varmt, det är så i fjällen förstår ni. det är kallt som sjutton fastän det är varmt på alla andra platser.
Nu ska jag äta upp min yoghurt och sluta känna mig sådär viktig som man gör med en liten dator vid matbordet. vi hörs senare, det lovar jag! puss.
◦ Heroes: Jag har precis sett klart första säsongen - som jag älskade. Tycker om blandningen av psykologi, politik och det overkliga i den. Tänkte börja kolla på andra säsongen när jag kommit hem till ånge igen, men många säger att serien spårar ur ju längre man kommer. men men, jag tänker ge resten en chans! jag vill skaffa en egen åsikt, dessutom kan jag inte riktigt skilja mig från karaktärerna än. Hiro är så underbar. <3
◦ Glee: Egentligen har jag sett klart alla tre säsonger, men jag älskar den här serien så sjukligt mycket och jag är så förbannat kär i Kurt och Rachel så jag dör varje sekund jag inte får se dem. dock är min lillebror lika fäst vid serien som jag och han har inte sett klart alla säsonger än, så jag hänger nog på honom och ser om allt en gång till.. :)
◦ True Blood: Ja, jag erkänner. Mitt hjärta är svagt för vampyrer, speciellt när det är True Blood. Det går att beskriva serien på ett rätt kortfattat sätt: Mycket naken hud, Alexander Skarsgård och politik. Jag har följt serien länge, och är överlycklig nu eftersom femte säsongen går att se över internet nu! (vet inte om den kommit till sverige än)
Nå, nu tänker jag verkligen försöka skriva ner varje gång jag tränat här så att jag kanske blir lite mer peppad på både träningen och bloggen. Är i en djup svacka just nu där mitt liv mest består av ren lathet och dagdrömmar, och jag måste ta mig ur det hålet så jag antar att det här är enda sättet för mig att göra det.
Igår var jag ute och joggade för första gången på en evighet. Jag springer som en ko, seriöst. Med stela ben (tänk er träben) och gungande kropp. Det er antagligen fruktansvärt roligt ut, men jag är världens nybörjare fortfarande (har sprungit ett år, resten av mitt liv har jag varit stillasittandes eller suttit på hästryggen) och har jättekorta och stela hälsenor.
Detta gör att jag tappar inspirationen varje gång jag är ute och faktiskt rör mig, jag mår dåligt av att det går så dåligt och jag känner inte att jag utvecklas även om jag kanske gör det. Jag har flera flera gånger funderat på att uppsöka någon personlig tränare så att den kan hjälpa mig, men plånbokens eko har liksom hållit mig tillbaka.
Men iallafall, efter detta långa uppehåll var jag och min lillasyster ute på en trekilometersrunda igår kväll. Det gick bra, men inte så snabbt förstås. Jag springer sakta, med trippande steg som om jag springer på samma ställe utan att ta mig framåt.
Men jag har insett nu att ifall man är dålig på något som man tycker om ska man inte ge upp, även om det inte känns roligt längre (eftersom det aldrig går bra) så måste man vara envig och fortsätta kämpa. Annars kommer man ingenstans här i livet, om man inte fortsätter kämpa med sånt som är jobbigt i början. Ingenting är lätt från början, för ifall det skulle vara det så skulle man aldrig lära sig att utmana sig själv och komma vidare med nya mål.
Träning är hälsa, och hälsa är livet. Den frasen läste jag på en mycket inspirerande träningsblogg och den har liksom följt mig enda sedan jag läste det första gången. För det är ju sant, och många gånger är den meningen det enda som kunnat få mig att fortsätta med både träningen och LCHF. för jag vill må bra och ha en bra hälsa, och det får man inte genom att ge upp. Sedan jag började med LCHF har jag blivit mycket piggare, tryggare med mig själv och dessutom har jag blivit av med nästan allt överflödigt fett på kroppen. Helt otroligt!
Det som är viktigt är att man måste komma ihåg varför man gör det här, varför tränar jag och varför äter jag den här maten? Därför att jag vill må bra! Inte för att gå ner i vikt eller se snyggast ut på stranden, utan för att jag vill leva ett hälsosamt liv där jag väger precis så mycket som jag ska utan att vara varken under- eller överviktig. Jag var inte överviktig när jag började träna och äta enligt LCHF, men jag var både svag och stel och blev ofta sjuk. Numera kan jag faktiskt sova bra om nätterna, jag äter bättre än aldrig förr (annars har jag alltid varit dålig på att äta, i många år undvek jag maten nästan helt) och min kropp känns pigg och stark.
Jag tror att det var bra att jag var ute och joggade igår (har härlig träningsvärk i benen nu), det har fått mig på bättre tankar och jag känner mig inte riktigt lika dålig som jag gjorde innan.
Det här blev ett långt inlägg, men jag antar att bloggen förtjänar det. ;) nu ska jag ringa och säga godnatt till min favoritperson, och sedan tänker jag sova så himla hårt. godnatt fina!
Om jag någonsin ska bli bra på det här med att blogga igen så borde jag ju sätta igång nu, inte sant? ni måste peppa mig, annars blir det ju aldrig av. (tjata tjata tjata på mig) fast ni kanske har ledsnat på mig? vad vet jag.
Iallafall, det är några som frågat om jag kan göra ett nytt inlägg om mina träningsappar (jag gjorde ett sånt på min förra blogg) och då tänkte jag att jag ju kunde göra ett sånt nu!
Just för tillfället har jag några favoriter som jag tyvärr är alldeles för dålig på att använda, men min absoluta favorit är Daily Arm Workout som jag använder varje gång jag är på gymmet. Får träningsvärk varje gång ;)
Jag har gratisversionen, så jag vet inte vad som finns för betalningsversionen men jag tycker det funkar bra det här. Varje övning har en animation där en kvinna visar upp precis hur man ska göra, hur enkelt och effektivt som helst! det är lite som en personlig tränare - fast billigare.
Caynax A6W är en app för magövningar, jag har blivit fruktansvärt dålig på att använda den (mitt mål var att ta mig igenom den innan sommaren började.. yeah right. efter två veckor slutade jag av någon dålig anledning) men den är dunderbra! Vet inte om den finns till iPhone (jag har android) men jag rekommenderar den starkt.
Man använder den i 42 dagar, och ju längre man använder den ju fler repetitioner och serier måste man göra. i längden blir det tokjobbigt och det känns verkligen i magen! jag såg resultat efter tio dagar, och det är rätt bra tror jag. (då var jag inte ett dugg tränad sedan innan) Ett minus är dock att animationen är fruktansvärt seg, man hinner liksom före den hur man än gör.
Endomondo Free är en app där man skriver in vad man gjort och hur långt/länge man sprungit och tränat. Den är enkel att förstå, allt står på svenska och vad jag vet så fungerar GPS:en som den ska. Jag använder den mest när jag springer, så att jag lätt kan se hur det gått. Sedan kan man lägga till vänner också, för att hålla koll på vad de gör ;)
Sedan har jag nyligen laddat hem RunKeeper som jag inte hunnit prova än (eftersom jag inte sprungit på en evighet), men så fort jag provat det så lovar jag att berätta om det är bra eller inte!
Som ni ser har jag gjort om i bloggen! Tyckte den behövde lysas upp lite så att man inte blir så mörkrädd.
Vad har jag roat mig med idag?
min pojkvän jobbar idag, så då lånar jag förstås hans ritplatta. jag provade på att rita ett ansikte för första gången (har aldrig någonsin gjort det förut) och det här är resultatet:
den lär ju se helt knäpp ut för er, men jag är faktiskt ganska nöjd! hihi.
det ösregnar ute, så jag och lillebror lär nog hamna framför någon mysig serie snart. puss!
har köpt lite prylar idag, dessa solglasögon till exempel. och klänningen som jag har på mig, som ni antagligen får se mycket av i framtiden. köpte även ett par billiga, tråkiga shorts från H&M som jag dock var i stort behov av då jag har lite glest med shorts i min garderob, hehe. köpte en plånbok också.. typiskt mig, haha, men denna är lite mindre än min förra så det blir lite lättare att ta med sig! :)
följ mig på intagram vänner! @ladiestardust heter jag, hihi.
det känns som att jag är mycket mer aktiv där just nu än här på min lilla sjuttiotalsblogg. puss
där kärlek och hat går hand i hand / låt mig höra kärlekens tunga
Ikväll såg jag ut såhär när jag hälsade på min vän ida!
shortsen är från h&m och tröjan från monki för hundra år sedan.
förlåt för min frånvaro, har inte så mycket tid till bloggen nu, och dessutom är min vardag inte roligare än att jag faktiskt går i sommarskola/åker massa buss hem. men snart är det över och då kan vi återigen bli bästisar igen. puss!